Modernismen    

     1900-1960

  Början om från början 


"Tidigare var tanken att en målning var inramad och upphängd på en vägg, medan en dikt skulle rimma. Modernisterna bröt mot dessa invanda regler genom att skriva dikter som kunde se ut hursomhelst, och konst som kunde göras av vadsomhelst." 

Från slutet av 1800-talet till mitten av 1900-talet råder modernare tider. Man kallar epoken för modernismen. Här förändras konsten och litteraturens syfte. Det sker även en enorm teknisk utveckling och industrialism, vi färdas på cyklar, i bilar och tillochmed i flygplan. Allt fler hem får elektriska lampor och telefoner, snart kommer även filmen och radion. Vilket är en snabb och mycket påtaglig övergång för människorna.

Tiden 1871-1914 kallas för "La belle epoque" just för den stora freden i Europa, man kunde resa utan pass mellan länderna och många hade det väldigt gott ställt och levde gott. Dessvärre var det inte alla som hade det så, vissa kunde inte ens lämna sin hemstad - de fattiga som jobbade med att skapa alla dessa nya produkter hade inget att säga till om. Nu var det många som krävde en förändring, vissa tillochmed revolution.

Nu blev det en kaotisk värld och 1914 bryter första världskriget ut, och vid utbrottet är det inte alla som förstår vilken tragedi det här kommer att bli. Ganska snart inser man vilket fruktansvärt krig det är och hur många dödsfall det finns vilket leder till en ny kris, som för det mesta vänds inåt och folk börjar undra hur människan egentligen tänker och hur man kunde kommit hit, det fanns en känsla av meningslösheten bland alla. Den här känslan fångas upp av T.S. Eliot, han skriver "Det öde landet" när Europa fortfarande ligger i ruiner.

Författare vill gärna skriva om det nya men också skriva på ett nytt och ibland obegripligt sätt. Man slår helt enkelt sönder de gamla formerna, man skriver mer fragmentariskt.

Franz Kafka 1883-1924 

Författare som föddes i Prag, och blev som ett ansikte utåt för hänsynslös byråkrati. Genom historien har Kafka fortsatt att inspirera nya författare, artister och forskare.

Boken "processen" från 1925. Mannen Josef K arresteras på sin 30-årsdag, anklagad för ett brott. Men vilket brott och mot vem, är lika oklart för Josef som för läsaren. Han får tillstånd att återgå till sitt jobb men kallas regelbundet in till förhör. Förgäves försöker han förklara för åklagarna om sin oskuld och går vilse i byråkratiska korridorer. Romanen slutar med att två män kör ut honom ur staden och sticker ner honom som en hund. I den här tiden föds en ny modernistisk poesi, nu är det inte längre inne med traditionella versmått, motiv och rim. Det är poeten som ska uttrycka sina inre känslor med en fri stil och ett originellt bildspråk vilket också påverkar vilka som blir poeter. Lyriken har tidigare varit kraftigt dominerad av män vilket till stor del är för att kvinnorna var avstängda från högre utbildningar. Den främsta svenskspråkiga modernistiska poeten

Kända män och kvinnor 

James Joyce 1882-1941

börjar skriva i en sån kallad medvetande ström. Odysseus utspelas under en enda dag och är skriven som en inre monolog där tankar får löpa fritt. Det sista kapitlet består av en lång mening utan ett enda skiljetecken. Det här sättet att skriva är inspirerat av Sigmund Freud och psykoanalysen, som riktar blicken inåt, mot våra olika drifter och begär. Psykoanalys och litteratur går hand i hand, båda handlar om att greppa de stora mänskliga frågorna och utreda de igenom berättelsen. Och en som inspireras av de här tankarna är 

Virginia Woolf 1882-1941

i romaner som "mot fyren" och "Mrs. Dalloway" där handlingen förs framåt av inre monologer. Hon vill inte bara skriva på ett nytt sätt, hon vill också leva på ett nytt sätt. Därför bryter hon sig loss från barndomens överklassmiljö och blir en del av de fritänkande bloomsburygruppen, vilket va en grupp av intellektuella nytänkare som ville förändra allting och som ville bryta mot reglerna. Deras sätt att leva var i sin inredning, sitt sätt att ha sex, att umgås, ja överhuvudtaget. Woolf kämpade för kvinnors rätt att vara intellektuella varelser, inte minst genom sitt manifest "ett eget rum" där hon menar att kvinnor också måste få ett eget skapande rum.

Gunnar Ekelöf 1907-1968

från början okänd poet. Ekelöf var miljonär i nutidens pengar, han levde på sina räntor och gick runt i snygga skräddarsydda kostymer, körde sportbil och samlade på antikviteter. Han studerade i Paris och London och hade koll på den nya poesin, som surrealismen och Edith Södergran. Med sina ränte pengar kunde han kliva in som finansiär till "spektrum", och kom sedan med enorm påverkan på svensk poesi. I "sent på jorden" har han några tydliga signaler. Det finns inga versaler, utan alla dikter inleds med små bokstäver. Ekelöf vill ju också bryta ner det gamla och hitta ett nytt sätt att skriva på.

Pablo Picasso 1881-1973

Picasso föddes i Málaga i Andalusien. Han lärde sig bildkonstens grunder, som figurteckning och målning med olja. När Pablo var 10 år började han signera sina målningar med sin mors flicknamn Picasso. 

Edith Södergran 1892-1923

som vet exakt hur hon vill göra, men är också otålig och tycker att världens ska förändras.

Under 1920 talet debuterar en annan svensk poet


Karin Boye 1900-1941

I början av 30 talet är hon en av tre grundare till en tidskrift och ett bokförlag med stor betydelse för modernismen, "spektrum" som handlade om det nya i samhället, konsten, litteraturen, man pratade om att den nya människan skulle skapas då. De ville också att man skulle kombinera marxismen som skulle befria människan utifrån med psykoanalysen som skulle befria människan inifrån.

Skapa din hemsida gratis! Denna hemsidan är skapad via Webnode. Skapa din egna gratis hemsida idag! Kom igång