Medeltiden
Medeltiden mellan 1050 till 1520
Hunger, Krig, fattigdom, digerdöden och makt i kyrkan
Under denna tiden hade kyrkan all kraft över folket och kungar. Det var väldet fatet på grund av att bönder och annat folk var tvungna att betala skat till kungen och kyrkan. Varje söndag var folket tvungna att gå till kyrkan där dom lärde sej om djävulen och nästan allt dom gode var fel i Guds ögon. Om du hade en dålig skörd, olyckor, sjukdomar eller konstigt väder skyller dom det på djävulen.
Stockholms blodbad var också under denna tiden, när kung Kristian den andra gav order till att halshugga adelsmän.
Digerdöden/pesten var stor under medeltiden, vad tredje människa i Sverige dog. Ingen visste hur pesten spreds så de fyllde på olika saker. Kungen trodde att Gud var upprörd med honom så han sa åt sitt folk att ge kyrkan mer pengar och komma barfota på lördagar till kyrkan. Men det hjälpte inte, nu vet man att pesten kom genom råttor från båtar.
Riddare från början var bönder som hade mycket mark, en av de mest kända riddarna i Sverige är Birger Jarl och hans ätt. I år 1250 tog han makten över Sverige och och hans släkt skulle styra Sverige i 100 år. Efter det bildas en nordisk union som skulle hålla till slutet av medeltiden.


Digerdöden
25 miljoner på fyra år
Digerdöden eller pesten började i Ukraina 1346 i en stad Kaffa nära Svarta havet, under krig. Under denna tiden visste man inte vad det var men som allt annat så spårets det snabbt och lätt.
Det kom till Europa runt 1247 talet och under denna tiden var Europa överbefolkat, bönderna var fattiga och hade inte att äta. På grund av att dom inte hade något att äta så kunde pesten spridas snabbt. Pesten hade tre olika symtom, den första var att man fick böldpest på kroppen, den andra var att man fick lungpest och den sista var att man fick blodpest. Efter man fick blodpest så visste man att man skulle dö.
En anledning till att man trodde att pesten spreds så snabbt var att världen blev större och handelsmän åkte ut i Europa. Det snabbaste sättet pesten spreds på är genom råttor, råttorna hade loppor och i lopporna hade vi pesten/digerdöden. Det hjälpte inte att under denna tiden så var det för mycket folk i Europa och för lite mat till bönder.
Man vill ha någon att skylla på så kyrkan och kungen mer eller mindre bestämde att det var judarnas fel, man sa att dom hade förgiftat vattnet.
På grund av att pesten dödade så många blev litteraturen påverkad på ett starkt sätt, man började måla, skriva om döden, människans dödlighet och man börjar måla med döden i tanken. En italiensk man Francesco Petrarca skrev en dikt på 1348 som handlar om pesten och tiden då. Han skrev "Ska du tro det, du som lever långt senare? Vi själva, som ser allt detta, tror det ju knappast. Och ändock övertygar oss de hopade lika och de svåra förlusterna om att det inte är något dröm."